Digitala möten i modersmålsundervisningen

 

Nya pedagoger på väg in...

Ytterligare två lärare provar tekniken
Bhupinder Kaur och Anca Anastasiu är modersmålslärare i Punjabi och Rumänska.
Under några veckor under vårterminen och med fortsättning under den kommande hösten provar de Adobe Connect och det digitala klassrummet med sina elever.
Här följer några korta summeringar och funderingar från Anca och Bhupinder efter en kort tids fördjupning i arbetssättet under vårterminen.

Anca har använt det digitala klassrummet i en elevgrupp och de har alla varit i samma skola under de första försöken, men befunnit sig i olika rum.
Då har det fungerat bra, men det har varit lite tekniska problem när de inte befunnit sig inom samma lokaler. Det har framförallt varit förskjutningar i ljud och bild.
Pedagogiskt gäller det att fundera på hur och vilka uppgifter man ger eleverna. Man måste planera på ett annat sätt.

En av Ancas elever har gjort en presentation från ett utbytesprojekt mellan Tuna skolan och Laborschule i Bielefeld i Tyskland. Detta arbete har de sedan bearbetat och diskuterat i Adobe Connect. Syftet med projektet var att de båda skolorna skulle lära sig de andra landets skolsystem och samtidigt förbättra sin förmåga att kommunicera på engelska. I Power Point-presentationen har eleven presenterat resan till Tyskland och de viktigaste aktiviteterna som de gjorde i Biefeld.

Elevarbete - Ancas elev

Bhupinder har framförallt arbetat med talet när hon använt det digitala klassrummet med sina elever.
Punjabi är inte lika självklart att skriva digitalt och det är förstås en nackdel.

Elevarbete - Bhupinders elev

Det är något vi behöver utforska mer.
Därför blir det mer fokus på samtal. Skriver gör läraren och eleverna idag därför på svenska eller engelska när de arbetar i det digitala klassrummet.
I en vanlig undervisningssituation skriver läraren alltid för hand på Punjabi med sina elever.
Som det ser ut idag skulle de aldrig få lära sig skriva om vi tänker oss en hypotetisk situation där de skulle ha all undervisning digitalt.
Det är något mycket viktigt att ta ställning till i den framtida utvecklingen av detta.

Vilka andra språk och språkgrupper hamnar i denna situation och hur ska vi möta det? Läroplanen skriver tydligt att det är lika viktigt att utveckla både tal och skrift på modersmålet.

 

Bhupinder har i förväg laddat upp dokument som de ska arbeta med.
Man är mycket beroende av tekniken. Om den inte fungerar så blir det ingen lektion alls och det kan vara stressande.
Man måste vara mer genomtänkt om man ska undervisa i ett digitalt klassrum och man måste därför, speciellt i början ha tid för extra förberedelser.
Man måste ha klart för sig hur plan B, ser ut.
Bhupinder har följt mallen ”Sommarens lärande stunder” som en första arbetsgång.
En elev har då gjort en PPT om sin resa till Indien, som hon laddat upp och de har sedan diskuterat och skrivit frågor runt det arbetet.
I detta arbete har det inneburit att de sedan var tvugna att använda alla tre språken, svenska, engelska och punjabi.
När de svarade muntligt blev det på Punjabi, svarade på frågor blev det på svenska och länkar på engelska.
Båda lärarna har använt sig av Lässtrategier, olika texter och olika material att arbeta med.